Väntar på besked om makens kontrakt blir förlängt eller inte. Förlängs det, stannar vi till feb 2014, och blir det inte så...flyttar vi hem feb 2013.
Känner mig väldigt kluven. Saknar vårt hus, familj, vänner och Sverige helt enkelt. Känner att våra familjer går miste om så mycket i Arons utveckling, och jag skulle vilja ha närmre till dem. Saknar att bara åka iväg på en fika över dagen.....
Samtidigt så vill jag stanna kvar, passa på att uppleva så mycket som möjligt här borta...när vi nu ändå har chansen. Ett år extra går ju så ruggigt fort. Detta är ju en möjlighet man inte får många gånger i livet.
Men får vi förlängt tackar vi ju ja. Hoppas vi får besked snart så man kan börja göra lite planer.
- Posted using BlogPress from my iPhone
Har en kompis som sitter i precis samma situation som du, hennes make är anställd av ett svenskt företag i USA. Så jag känner igen dina tankegångar. Hennes man är nu dessutom erbjuden jobb i Brasilien (ska bli spännande att se hur de gör). Men ja, förstår det där med Aron vs familjen. Fast... tur vi lever i en tid där de snabbt kan bli uppdaterade på vad som händer och se foton :) Det blir bra oavsett hur det blir är min övertygelse.
SvaraRaderaKram
Kom hem med er nu, saknar dig vännen! :) Kramar.
SvaraRaderaHoppas ni snart vet hur det blir så ni kan ställa in er på det.
SvaraRadera